Avvisande av adoption
Jag överväger inte adoption. Det är inte ett alternativ jag accepterar. Alla kunde se att jag inte var mina föräldrars barn. Det östasiatiska barnet var uppenbarligen inte besläktat med det vita paret. Men hur söt färgklick hon var i vårt kritvita samhälle. Vad synd att det barnet ska växa upp till en vuxen, en östasiatisk kvinna. Vem kommer hon gifta och para sig med?
- Adoption uppfattas som en avvisande av familjekonstellationen.
- Att avfärda adoption ses som att prioritera arv över miljö.
- Föreställningar om rasial spegling antyder att adoptivföräldrar är rasister.
| Samhällspress | Mitt svar |
|---|---|
| Förväntan på att adoptera som "goda" föräldrar. | Jag avfärdade idén redan i lågstadiet. |
| Föreställningar om ras och representation. | Jag ser adoption som en form av rasism. |
Valet att inte bli förälder
Jag ville inte ha barn. Både av naturliga skäl och personliga åsikter. Som fattig student i en etta var tanken på barn avlägsen. Jag ville inte dra in ett barn i en tillvaro jag inte kände mig beredd på.
- Brist på intresse eller energi för att fundera över barn.
- Föreställningen att fattigdom innebär dåligt föräldraskap.
- Känsla av att jag inte var en "produkt" av mina föräldrar.
| Samhällsberättelser | Mitt perspektiv |
|---|---|
| Barn är meningen med livet. | Jag såg inget logiskt i det. |
| Förnekelse av adoption ses som att inte förstå kärlek. | Jag valde att prioritera min egen verklighet. |
Idag är jag nästan femtio år, barnfri eller barnlös beroende på frågeställare. Adoption var aldrig ett alternativ. Jag sörjer det barn jag aldrig fick och känner ånger för mannen som jag förnekade det barnet.