Normal längd 1 år

Normal längd vid 1 år - hur kurvorna är konstruerade och jämförelser

De vanligen använda kurvor som beskriver längdtillväxten av svenska barn har konstruerats av retrospektiva mätdata från BVC och skola på cirka barn i Göteborg födda omkring Wikland. I detta material har genomsnittslängd och statistisk spridning i SD-enheter kring medelvärdet beräknats per ålderskategori. Genom att därefter sinsemellan sammanbinda punkterna för medel- och bestämda SD-nivåer för varje ålderskategori får man en rad kurvlinjer.

Detta är det gängse sättet att konstruera tillväxtkurvor för längd, vikt, BMI och huvudomfång, trots att kurvorna egentligen bara beskriver hur ett visst kroppsmått fördelar sig i populationen per ålder. Ett problem med denna typ av tillväxtkurva är att den inte tar hänsyn till individuella olikheter i mognadstempo som också styr tillväxthastigheten. Tydligast blir detta under pubertetsåren, eftersom populationsfördelningen av längd är ett medelvärde för barn med olika pubertetsstadier och som därmed hunnit olika långt i pubertetsspurten.

De flesta barn avviker därför under denna period från kurvförloppet:

• De med något tidigare pubertet accelererar i kurvorna.
• De med något senare pubertet sjunker i position.

Även under småbarnsåren och skolåren är det vanligt att se avvikelser beroende på att vissa barn har ett snabbare och andra har ett långsammare mognadstempo. Se Figur 11 och Figur. Läs mer om vad positionen i tillväxtkurvan betyder med avseende på slutlängd och förändringar i position under uppväxten.

Totalt omfattar databasen barn. Från konstruktionen av kurvorna exkluderades barn med låg födelsevikt, utrikes födda och barn med kronisk sjukdom. På grund av mätrutinerna vid BVC och skola är antalet mätningar per ålderskategori mycket olika.

För längd och huvudomfång har successiva SD-nivåer ovan och under medel gjorts som multiplar av avståndet mellan medel och 1 SD i beaktande av en nära normalfördelning av mätdata.

För att undvika en alltför stor ökning av högre SD-positioner orsakat av bl.a. olika antal mätningar, har vissa justeringar gjorts i beräkningarna.

Det kan vara intressant att jämföra Sveriges kurvorna med data från de tidigare svenska tillväxtreferenserna, mot holländska data, mot WHO-kurvan samt mot data för välbeställd indisk medelklass. Följande tabell visar medelvärden för längd vid några olika åldrar för dessa referenser:

Som syns är det för Sverige jämfört med Gbg enbart marginella, till synes slumpvisa, variationer i skillnaderna mellan medelvärden för längd. I övrigt är skillnaderna mellan de olika referenserna liten under småbarnsåren för att mer tydligt etableras senare under uppväxten.

För vikt visar jämförelse av Sverige mot Gbg att medelvikten är 20 g lägre vid födelsen för Sverige-materialet och därefter 50 g lägre under första fyra åren.

Vid 7 års ålder är skillnaden omvänd och Sverige-medel är då 50 g högre, vid 18 års ålder 100 g högre.

När det gäller SD-nivåer, speciellt de yttersta angivna SD-nivåerna, är fördelning och absolutläge för kurvlinjerna till stor del beroende av hur datamaterialet bearbetas. Detta gäller i synnerhet vikt- och BMI-kurvor.

Följande referensgrupper användes i jämförelsen:

1. Gbg - barn från Göteborg födda omkring Wikland
2. Solna - barn från Solna födda omkring Karlberg
3. NL - barn från den fjärde holländska populationsundersökningen, tvärsnittsdata från Fredriksberg
4. Indien - data från två studier, båda av Agarwal, av välbeställd medelklass:
   • En blandad longitudinell och tvärsnittsstudie vid 7-18 års ålder utförd
   • En tvärsnittsstudie vid 18 års ålder utförd
5. WHO - världshälsoorganisationens referenskurvor

Tim Cole och Jim Tanner för pojkar vid 18 år och flickor vid 16 år. Lindgren (Data bygger på sammanslagning av två kohorter). När det gällde längd fanns inga skillnader mellan kohorterna varför de kunde slås samman.

Sammanfattande kan nämnas att medellängd för pojkar vid 7,0 år är 179,9 cm och vid 18 år 183,0 cm.

Av intresse är att medellängden ökade 1,5 cm mellan 18 och 19 års ålder till 1,5 cm.

Längdkurvan - Hur är tillväxtkurvorna gjorda?

De vanligen använda kurvor som beskriver längdtillväxten av svenska barn har konstruerats av retrospektiva mätdata från BVC och skola på cirka barn i Göteborg födda omkring Wikland.

Dels en blandad longitudinell och tvärsnittsstudie vid 7-18 års ålder utförd och dels en tvärsnittsstudie vid 18 års ålder utförd.

En tidigare studie av ett nationellt representativt svenskt material har gjorts av Gunilla Lindgren tillsammans med bl.a. Tim Cole och Jim Tanner.

Medelvärde längd (cm) pojkar för referenserna:

• [1] - Sverige (Gbg)
• [2] - Sverige (Solna)
• NL - Holland
• WHO - Världshälsoorganisationen