Vad händer i cns vid rädsla

Vad händer i CNS vid rädsla och smärta?

Genom träningen luras hjärnan att tro att det är ... Smärtprofessor Torsten Gordh i Uppsala delar uppfattningen att långvarig smärta ofta blir en egen sjukdom där det inte längre är centralt att fokusera på skadan som satte i gång den onda spiralen. Det finns så många olika orsaker. En patient som haft ont av artros i höften i åratal blir ofta helt bra efter en operation.

Smärtanalys - en komplext situation

Det krävs en noggrann smärtanalys. Där ingår också psykiska, psykiatriska och sociala frågeställningar. Kronisk smärta blir svårare att bära med sådana problem i bagaget. Dessutom orsakar smärtan utmattning, oro och depression. För patienten på sal tio skulle det vara en lättnad om någon enda undersökning gav en förklaring till den intensiva ryggsmärtan. Hon skrivs nu ut från avdelningen med en känsla av att personalen är skeptisk till att det verkligen gör så ont.

• En patient som haft ont av artros i höften i åratal blir ofta helt bra efter en operation
• Det krävs en noggrann smärtanalys
• Kronisk smärta blir svårare att bära med psykiska och sociala faktorer i bagaget

Nya tekniker för att se smärtmekanismer

Många patienter kan få revansch när man både kan ta en ny typ av bilder och prover som kan påvisa smärtmekanismer, menar smärtprofessor Torsten Gordh. Hans patienter har ofta remitterats runt i åratal och alla tänkbara undersökningar är gjorda. Blodprover visar inga inflammatoriska sjukdomar som reumatism och datortomografi och magnetkamera visar inga tecken på skador.

Men med en ny sorts undersökning går det att se smärtprocesser som andra kameror inte fångar. På bilderna från en så kallad pet-kamera flammar de onda områdena upp i olika färger. Bilderna väckte stort intresse när han visade upp dem på världens största vetenskapskongress, AAAS, för ett drygt år sedan.

Det har vi lyckats med för patienter med whiplashskador, tennisarm och fotledssmärta. Deras tidigare skador har läkt, men vi ser på bilden att något ligger kvar och driver på smärtupplevelsen, säger Thorsten Gordh, professor i klinisk smärtforskning vid Uppsala universitet. Hypotesen är att det är en inflammation i centrala nervsystemet som inte syns i vanliga blodprover som ett CRP.

Däremot verkar inflammationen också gå att se i en ny slags prover från blod och ryggmärgsvätska. Forskare på Uppsala Berzelii center har undersökt dessa från ett stort antal patienter och närmar sig nu ett resultat. Vi ser både distinkta mönster som särskiljer grupperna åt och mönster som verkar vara gemensamma nämnare, vilket är mycket intressant. Vi har inte löst smärtans problem, men vi har sett förändringar som tidigare varit okända som ger förklaringar till smärtans mekanismer, säger Torsten Gordh.

1. Forskare på Uppsala Berzelii center undersöker prover från blod och ryggmärgsvätska
2. Vi ser distinkta mönster som särskiljer grupperna åt
3. Vi har även funnit gemensamma mönster som är intressanta

Bekräftelse på smärtmekanismer

Hans dröm är att kunna bekräfta patienten med envis värk i musklerna med att kunna säga att det syns typiska höga nivåer av smärtbiomarkörer i blodprovet. Smärtpatienter blir däremot lätt avfärdade med att inget syns i proverna. Men vi närmar oss nu. Forskare på Karolinska institutet i Stockholm letar också efter tecken på smärtinflammation i centrala nervsystemet med hjärnavbildning.

De undersöker gliaceller hos patienter med fibromyalgi. Gliacellerna är hos friska personer vilande, men vid sjukdomar som alzheimer och ms aktiveras de och orsakar inflammation i centrala nervsystemet. Men tidigare fanns begränsade metoder för att kunna undersöka det, säger Karin Jensen, neuroforskare på Karolinska institutet.

Tidigare har Karolinskas forskare, under ledning av professor Eva Kosek, kunnat visa förhöjda nivåer av inflammationsämnen i ryggmärgsvätska hos patienter med fibromyalgi. Samband finns mellan smärta och stress. Patienter med utmattningssyndrom har ofta bestående värk. Psykologiska faktorer kan öka sårbarheten för långvarig smärta. Det har betydelse för att förebygga långvarig smärta.

Behandling av långvarig smärta

Opioider ska främst användas efter akuta skador, postoperativt och till cancerrelaterad smärta. De har dålig effekt på långvarig smärta, men risken att utveckla missbruk är hög. När smärtsystemet hakat upp sig har vissa antidepressiva och antiepileptiska läkemedel effekt, exempelvis Saroten, Efexor, Lyrica, Gabapentin. Patienter får bättre effekt om du tror på behandlingen och förklarar med omtanke hur ett visst läkemedel hjälper.

• Opioider - används för akuta skador och cancerrelaterad smärta
• Antidepressiva och antiepileptika - effekt vid långvarig smärta
• Effekt ökar om patienten tror på behandlingen

Patientens positiva förväntning kan öka effekten. Placeboforskning visar att den mänskliga kontakten och förväntningar spelar stor roll. Mer om ämnet.