Behöver man isolera avloppsrör

Behöver man isolera avloppsrör?

Hämtpris i Västerås eller Köping. Fråga oss om pris till er adress om ni… 1 SEK Köp Dimesionera så här: VA-ledningar kan avge värme om det finns ett konstant minsta flöde i rören, men i många mindre projekt kan ett flöde inte garanteras och man får beräkna frostskyddet utan energitillskott. Jordarterna varierar från plats till plats, men vanligtvis kan man räkna med att det finns sand och grus eller lera och blandjord över rören.

Räkna med sand och grus

Räknar man med sand och grus är man mer på den säkra sidan i förhållande till lera och blandjord. Bestäm köldmängden på din ort. Köldmängden dvs. I tabellen kan du sedan avläsa minsta isoleringsbredd för olika isoleringstjocklekar, köldmängder och läggningsdjup dvs.

Därför blir många praktiska lösningar en fråga om ett antal isoleringsskivor bredvid varandra så totalbredden blir , , , , , eller mm.

Om du vill slippa anpassa isoleringens bredd till minsta bredden kan du välja närmaste större standardbredd. Du bör inte använda mindre isoleringsbredd än mm av praktiska skäl. Isoleringen placeras normalt mellan mm över rören som skissen visar. Om det finns fler rör bredvid varandra ska isoleringsbredden ökas med avståndet mellan de yttersta rören.

Detta för att hindra att kylan når in till rören. På orter från Mora-Umeå och norrut, där köldmängden är över h°C, finns betydande snötäcke som isolerar marken i någon mån. Normal projektering ska användas i dessa områden. I kalla områden kan det vara en fördel att använda hästskoformad isolering eftersom det minskar isoleringsbredden när köldmängden är stor. Rekommenderad isoleringsbredd — förenklad projektering Minsta isoleringsbredd, meter.

Vad är frostsäkert djup?

Röret måste läggas på frostsäkert djup eller isoleras för att inte frysa. Vad som är frostsäkert djup i marken varierar beroende på var i Sverige du bor, från 2,4 m i norr till 1,2 m i söder. Ligger röret över dessa djup så måste det frostsäkras. Du kan frostskydda en vattenledning på två sätt: den ena är att lägga röret på frostfritt djup och det andra är att isolera.

Men det räcker inte att enbart isolera, då fördröjer du bara frysningen några timmar. Du måste nämligen alltid tillföra någon typ av värme i samband med isoleringen. Ett sätt att isolera är över röret men då måste du ändå ta hänsyn till frostfritt djup och köldmängd h˚C , vilket varierar stort beroende var i landet du befinner dig. Om vi tar Hudiksvall som referens så är frostfritt djup där 1,8 m och köldmängden h˚C.

Köldmängden är en teoretisk mätning av de negativa dygnsmedeltemperaturerna under till exempel en vintersäsong. I referensfallet skulle det innebära att du måste gräva ner röret 1,2 meter djupt och täcka det med en isolerskiva som är mm tjock och 2,4 m bred om nu isolerskiva är ditt val av isolering. Det är ett omständligt och besvärligt sätt att frostskydda röret på.

Rörisolering och frostskyddskabel

Det andra och vanligaste sättet är att isolera med en rörisolering och tillföra värme genom att använda en frostskyddskabel. Värmekabeln skjuts in i röret via en speciell koppling eller lindas runt röret mellan isolering och rör. Även avloppsrör kan skyddas med värmekabel runt röret innanför isoleringen.

Att isolera ett rör utan att tillföra extra värme och därefter gräva ner det funkar inte, såvida du inte gräver ner till frostfritt djup. I en nyproducerad villa kommer röret ofta in i huset från frostfritt djup och skyddas sen av den uppvärmda grundplattan vilket gör att behovet för isolering inte finns.

I till exempel sommarhus ligger ofta ledningarna på ett grundare djup och går fritt i luft mellan mark och husgrund och då är isoleringsbehovet stort. För att vara helt säker på att du inte råkar ut för att inkommande vatten fryser så bör du installera en värmekabel i eller runt röret. Det finns två typer av värmekablar: upptiningskabel och självreglerande kabel.

En upptiningskabel lindas ofta runt röret mellan rör och isolering. Kabeln startas manuellt efter behov och då oftast när det redan frusit för att på så sätt tina upp ledningen. I vissa fall är skadan då redan skedd. En självreglerande kabel reglerar sin värmeeffekt beroende på omgivande temperatur och placeras oftast i röret.

Om vattnet i röret är kallt ökar värmen på kabeln och vice versa. På så sätt fryser aldrig vattnet i röret. En självreglerande kabel kan användas kontinuerligt medan en upptiningskabel startas efter behov. En självreglerande kabel kan anslutas till en styrcentral som kan kontrollera och begränsa tiden då kabeln är i drift vilket gör att energiförbrukningen för att hålla röret frostfritt blir mycket lägre än vid kontinuerlig drift.

En värmekabel kan ofta skjutas in i befintliga vattenledningar i efterhand vilket gör att man inte behöver gräva upp. Observera att värmeförlusten blir större om det befintliga röret i marken inte är isolerat. Båda kabeltyperna ska alltid stängas av då det inte längre finns risk för frysning.